WorldCat Identities

Bjurström, Erling 1949-

Overview
Works: 39 works in 78 publications in 4 languages and 146 library holdings
Genres: Case studies  Criticism, interpretation, etc  History 
Roles: Author, Editor, Translator, Other, Honoree
Classifications: NX750.N8, 948
Publication Timeline
.
Most widely held works by Erling Bjurström
Aesthetics and politics : a Nordic perspective on how cultural policy negotiates the agency of music and arts / Ole Marius Hylland, Erling Bjurström, editors( Book )

1 edition published in 2018 in English and held by 16 WorldCat member libraries worldwide

"Through comparative and integrated case studies, this book demonstrates how aesthetics becomes politics in cultural policy. Contributors from Norway, Sweden and the UK analyse exactly what happens when art is considered relevant for societal development, as both a practical and theoretical level. Cultural policy is seen here as a mechanism for translating values, that through organized and practical aesthetical judgement lend different forms of agency to the arts. What happens when aesthetical value is reinterpreted as political value? What kinds of negotiations take place at a cultural policy ground level when values are translated and reinterpreted? By addressing these questions, the editors present an original collection that effectively centralises and investigates the role of aesthetics in cultural policy research."--Page 4 of cover
Högt & lågt : smak och stil i ungdomskulturen by Erling Bjurström( Book )

5 editions published between 1997 and 1998 in Swedish and held by 12 WorldCat member libraries worldwide

Det kommunikativa handlandet : kulturella perspektiv på medier och konsumtion by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 2000 in Swedish and held by 10 WorldCat member libraries worldwide

Bildning och demokrati : nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet( Book )

4 editions published in 2013 in Swedish and held by 10 WorldCat member libraries worldwide

Sälj det i toner-- : om musik i TV-reklam by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 1993 in Swedish and held by 10 WorldCat member libraries worldwide

Ungdomskultur, stil och smak by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 2005 in Swedish and held by 8 WorldCat member libraries worldwide

Det populärmusikaliska budskapet 1955-1977 by Erling Bjurström( Book )

2 editions published in 1983 in Swedish and held by 8 WorldCat member libraries worldwide

Generationsupproret : ungdomskulturer, ungdomsrörelser och tonårsmarknad från 50-tal till 80-tal by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 1980 in Swedish and held by 7 WorldCat member libraries worldwide

RastafarI och reggae by Erling Bjurström( Book )

3 editions published in 1988 in Swedish and Undetermined and held by 6 WorldCat member libraries worldwide

Om den historiske og kulturelle baggrund for Rastafarireligionen på Jamaica. Reggae musikkens fremvækst beskrives i forbindelse hermed
Musik på löpande band by Erling Bjurström( Book )

1 edition published in 1979 in Swedish and held by 5 WorldCat member libraries worldwide

Det moderna smakspelet : tid, smak, mode by Erling Bjurström( Book )

3 editions published in 2016 in Swedish and held by 5 WorldCat member libraries worldwide

Barn och TV-reklam : en introduktion till forskningen om TV-reklamens påverkan på barn by Erling Bjurström( Book )

3 editions published in 1994 in Swedish and held by 4 WorldCat member libraries worldwide

Generasjonsopprøret ungdomskul-turer, ungdomsbevegelser og tenårings-marked fra 50- til 80-årene by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 1982 in 3 languages and held by 4 WorldCat member libraries worldwide

Framtida ungdomsforskning i Sverige by Erling Bjurström( Book )

4 editions published in 1989 in Swedish and held by 4 WorldCat member libraries worldwide

Spelar rocken någon roll? : kulturell reproduktion och ungdomars musiksmak by Erling Bjurström( Book )

2 editions published in 1993 in Swedish and held by 3 WorldCat member libraries worldwide

Culture unbound : dimensions of culturalisation by Johan Fornäs( )

3 editions published in 2007 in English and held by 3 WorldCat member libraries worldwide

This report discusses ideas of a radical increase in the significance and scope of culture in modern society, where industrialism is said to have been superseded by a society of information, knowledge and experiences. Issues of cultural identity and community are increasingly focal concerns, the virtual worlds of media culture seem omnipotent, and the cultural sector is growing with each of its recurrent redefinitions. Politics and the economy are supposedly aestheticised, culture and design boost regional development, creativity is a core value. The theses of revolutionary -culturalisation- of society and everyday life have a long history through the various cultural turns proclaimed by scholars as well as in society at large. The report scrutinises some main arguments and their implications, pointing at a need to distinguish historical trends, material processes and ideological discourses. A differentiation is made between five main dimensions of the concept of culture that are associated with specific sets of culturalisation ideas and corresponding trans-formations of boundaries around and within the cultural field. This discussion also touches upon the position and role of cultural research itself. Examples are given from five focal areas for these processes: academic work, regional politics, public spaces, history constructions and border struggles
Den nya kulturekonomin : kreativ ekonomi, kulturellt entreprenörskap och platsmarknadsföring i Norrköping by Erling Bjurström( )

3 editions published between 2012 and 2013 in Swedish and held by 3 WorldCat member libraries worldwide

Under de senaste decennierna har "kulturen" alltmer beskrivits som en outnyttjad resurs för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta har också varit knutet till föreställningar om en omvandling av samhällsekonomin i stort och uppkomsten av en ny ekonomi, som har beskrivits som en upplevelse- eller kreativ ekonomi. Både utomlands och i Sverige finns det otaliga exempel på kultursatsningar som antingen kan betraktas som uttryck för eller implementeringar av dessa ekonomier. Överlag är dock deras genomslag oklart, inte minst om man ser till kultursektorn. Så är också fallet i Norrköping, som utgör fokus för den här studien av kulturellt och kreativt inriktade verksamheter och satsningar. Till viss del kan detta förklaras av att diskursen (talet, diskussionen eller samtalet) om upplevelse- och den kreativa ekonomin bidrar till att lösa upp etablerade föreställningar om och definitioner av kultur, liksom gränserna mellan olika samhälls- och ekonomiska sektorer. Med fokus på upplevelser och kreativitet överskrider dessa ekonomier gränserna mellan olika kulturella genrer, samhällssektorer, näringsgrenar och branscher. Detta återspeglar sig inte minst i anspråken på att vidga synen på kultursektorn genom att omdefiniera den till en kreativ sektor. Samtidigt är det långt ifrån klart vad som kan räknas till de ekonomier, samhällssektorer eller näringsgrenar som avgränsas med upplevelse- eller kreativitetsbegreppet. Denna oklarhet diskuteras i den första delen av boken (kapitel 1-3), där också olika teorier kring, förklaringsmodeller till och avgränsningar av upplevelse- och den kreativa ekonomin granskas. Likaså diskuteras de kulturpolitiska konsekvenserna av dessa ekonomiers intåg i kulturlandskapet, med tonvikt vid den kulturpolitik som förts i Norrköping. I den andra delen av boken (kapitel 4-8) ställs diskussionen i den första delen i relation till den kreativa ekonomins genomslag och mottagande i några kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Vilket genomslag har denna ekonomi fått i staden? Hur förhåller sig de som verkar här inom en presumtiv kreativ sektor till föreställningarna om en kreativ eller upplevelsebaserad ekonomi? Hur ställer sig dem som själva verkar inom denna kreativa sektor till de föreställningar om ekonomisk tillväxt och regional utveckling som har ackompanjerat den tankemässiga etableringen av den? Ser de sig själva som del av eller företrädare för en sådan sektor? Bekräftar deras egna erfarenheter den bild som ofta målas upp av kultur, konst och kreativitet som nya drivkrafter för ekonomisk tillväxt och regional utveckling? I bokens andra del tas frågeställningar som dessa som utgångspunkt för att ställa kvantitativa avgränsningar av den kreativa sektorn mot hur den framtonar för dem som är verksamma inom den. Denna del bygger på sex fallstudier av Norrköpings presumtiva kreativa ekonomi: Norrköpings symfoniorkester, Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska, reklambyrån Anfang och webbdesignfirman Angry Creative. Dessa har dessutom kompletterats med en granskning av och ställts i relation till stadens kulturpolitik. Härigenom har företrädare för etablerade kulturinstitutioner, nya kulturverksamheter, kreativt inriktade företag och den lokala kulturpolitiken fått ge sin syn på förutsättningarna för att bedriva kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Skillnader ifråga om verksamhetsinriktning, storlek, etablering och finansieringsmöjligheter slog på detta sätt igenom i de synpunkter som redovisas och diskuteras i bokens andra del. Detsamma gäller de synpunkter på villkoren för kulturellt inriktade entreprenörskap som kom fram i studien, inte minst om man ser till de relativt nyetablerade verksamheter som ingick i den: Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska och Angry Creative. Likaså varierade kännedomen om, intresset för och synen på den kreativa ekonomin bland representanterna för de olika verksamheterna. Medan vissa gav uttryck åt att känna sig delaktiga i denna ekonomi, markerade andra snarare att de anpassat sig till den i form av ett slags kritisk delaktighet. I ett fall var detta även förenat med en kritisk syn på denna anpassning i sig och ett visst motstånd mot att godta de verklighetsbeskrivningar som ligger till grund för och de kulturpolitiska förväntningar som har knutits till den kreativa ekonomin. Samtidigt stod flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien relativt främmande för talet om en ny kreativ ekonomi och gav uttryck åt en tämligen likgiltig inställning till den. Den kritiska delaktigheten och motståndet var mest markant bland de verksamheter som kan räknas till kultursektorns och kulturpolitikens kärnområden, som i detta fall bland annat representerades av nyetablerade musei- och konstverksamheter. Områden som överlag dessutom räknas till "den kreativa kärnan" i den kreativa ekonomin. Samtidigt återspeglade sig en mer utbredd skepsis gentemot den kreativa ekonomins tendens att vidga synen på kultur och bryta ner gränserna mellan olika kulturella delfält eller genrer, liksom mellan olika samhällssektorer, inklusive dess anspråk på att omvandla kultursektorn till en kreativ sektor. Likaså gav många, inte sällan med hänvisning till egna erfarenheter, uttryck åt en skepsis vad gäller den kommersiella potential som den kreativa ekonomin tillskriver kulturen. Utifrån vad som kom fram i studien tyder inte heller mycket på att den kreativa ekonomin har öppnat nya möjligheter för etablerade kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som har haft svårt att få kostnader och intäkter att gå jämnt ut, vilket Norrköpings symfoniorkester, EWK-museet och Museet för glömska utgör exempel på. Å andra sidan är det tydligt att denna ekonomi, såväl tankemässigt som i praktiken, har spelat en betydelsefull roll för satsningar på nya kreativa verksamheter, vilket Norrköpings visualiseringscenter utgör ett mer storskaligt och Angry Creative ett mer småskaligt exempel på. Precis som man kan förvänta sig spelar enskilda entreprenörer - eller vad som i en del fall snarare kan betecknas som eldsjälar, eftersom de enligt egen utsago helt är i avsaknad av ekonomiska motiv - en betydelsefull roll för de nysatsningar på kultur- och kreativa verksamheter som ingick i studien. Ingen av dem var dock beredd att, i varje fall inte utan tveksamhet eller reservationer, beteckna sig själv som "kulturentreprenör". För dem som uppgav sig sakna ekonomiska motiv var det dock främst själva entreprenörrollen som de hade svårt att identifiera sig med, medan det var prefixet "kultur" som framstod som problematiskt för dem som redovisade sådana motiv och uttryckligen betraktade sig som entreprenörer. Trots att de tveksamma inställningarna till själva beteckningen "kulturentreprenör" bottnade i olika överväganden gav de på detta sätt uttryck åt en motvilja mot eller obenägenhet att förena vissa synsätt på kultur och ekonomi med varandra. Den roll som föreskrivs för kulturentreprenören, inte minst från politiskt håll, tycks i denna mening fungera som en brytpunkt för överväganden kring kulturens egenvärde och instrumentalisering i förhållande till ekonomiska motiv och drivkrafter. Samma tendens återspeglade sig i synen på kulturbegreppet, där flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien gav uttryck åt en motvilja mot eller oförståelse inför att vidga dess omfång eller omdefiniera gränserna mellan kultur och ekonomi på det sätt som den kreativa ekonomin gått i bräschen för. Som bidrag till förståelsen av en pågående förändring av relationen mellan kultur och ekonomi är den kreativa ekonomins status oklar. Som begrepp står den kreativa ekonomin växelvis för att beskriva en sådan förändring, en politiskt och ekonomiskt förankrad strategi för att åstadkomma den och en policy för att implementera den
Medier och människor i konsumtionsrummet( Book )

1 edition published in 2002 in Swedish and held by 3 WorldCat member libraries worldwide

Children and television advertising : a critical study of international research concerning the effects of TV-commercials on children by Erling Bjurström( Book )

2 editions published in 1994 in English and held by 2 WorldCat member libraries worldwide

Ung på 90-talet : ungdomen i det postmoderna samhället( Book )

1 edition published in 1989 in Swedish and held by 2 WorldCat member libraries worldwide

 
moreShow More Titles
fewerShow Fewer Titles
Audience Level
0
Audience Level
1
  General Special  
Audience level: 0.00 (from 0.00 for Aesthetics ... to 0.00 for Aesthetics ...)

Aesthetics and politics : a Nordic perspective on how cultural policy negotiates the agency of music and arts / Ole Marius Hylland, Erling Bjurström, editors
Covers
Languages