WorldCat Identities

Carlsson, Maria

Overview
Works: 30 works in 35 publications in 2 languages and 38 library holdings
Roles: Author, Translator, Compiler
Publication Timeline
.
Most widely held works by Maria Carlsson
Progress indicators as tools for rural development and systems for data collection : a minor field study by Maria Carlsson( Book )

3 editions published in 1995 in English and held by 5 WorldCat member libraries worldwide

Vetandets politik. Experiment by Lars-Henrik Schmidt( Book )

1 edition published in 1986 in Swedish and held by 2 WorldCat member libraries worldwide

Intranätanvändande : en studie av Postens intranät by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 1998 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Landsjön - hot och framtid by Maria Carlsson( Book )

2 editions published in 2003 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Landsjön är en naturligt näringsrik sjö som ligger i ett jordbruksdominerat område ungefär en kilometer från Vätterns sydöstra del. Sjön har högt naturvärde och är bland annat en viktig fågelsjö. Landsjön har stor betydelse för fritidsfisket och även visst yrkesmässigt fiske bedrivs i sjön. Landsjön har länge fått ta emot ett överskott av fosfor som medfört att sjön blivit allt mer näringsrik. En utvärdering av vattenkemiska data från sjön visar att sedimenten läcker fosfor och att sjön göder sig själv. Fosforförlusten sker under sommaren när det råder syrefria förhållanden vid botten på grund av stor nedbrytning i kombination stabil skiktning av sjön. Landsjön har tillförts stora mängder fosfor, dels via punktkällor som tvätteriet i Lyckås och avloppsreningsverken i Skärstad och Kaxholmen, dels genom läckage från åkermark via tilloppsdiken och bäckar. De mätningar som från 1988 gjorts i Lyckåsån visar att transporten av fosfor till Landsjön via Lyckåsån fortfarande är mycket stor. Tvätteriet och reningsverkens vatten går numera till reningsverket i Huskvarna. De höga transporterna av både fosfor och kväve beror dels på markanvändningen, men även nederbörden spelar in. Ett år med mycket regn ger större förluster än ett nederbördsfattigt år. För att kunna jämföra olika år kan man då räkna om halterna till så kallade flödesvägda medelvärden som jämnar ut skillnaden mellan år med olika nederbörd. Tendensen för flödesvägda medelvärden av fosfor och kväve är densamma som för transporten, det vill säga att fosfor ökar medan kväve inte har någon klar trend. Länsstyrelsen genomförde för drygt tio år sedan omfattande undersökningar av jordbrukets påverkan på sjön. Man fann att halterna av näringsämnen var mycket höga i tillrinnande bäckar och att sjön därmed tillfördes betydande mängder av framförallt fosfor. En åtgärdsplan togs fram i samarbete med Jönköpings kommun och den lokala LRF-kretsen. I planen föreslog man att kantzoner, mindre våtmarker och dammar skulle anläggas i anslutning till tillrinnande vattendrag för att minska belastningen på Landsjön. Detta genomfördes i ganska stor utsträckning, men långt ifrån hela den föreslagna arealen kantzoner och våtmarker har anlagts. Förslag till fortsatt arbete - En arbetsgrupp bör bildas för att ta fram en åtgärdsplan för fortsatt arbete med Landsjön. Nedan följer några exempel på åtgärder som kan tas upp i åtgärdsplanen. - Vattenkemisk provtagning i Landsjöns utlopp Edeskvarnaån bör göras regelbundet för att ge en bild av hur halterna av fosfor varierar mellan utlopp och tillflödena till sjön. Sjöns mitt borde provtas på närsalter, växtplankton och syrehalt under hela växtsäsongen (april-oktober).- Kompletterande biologiska undersökningar av Landsjön med provfiske och bottenfauna bör genomföras. Ett provfiske kan visa hur fördelningen mellan arter och åldersklasser inom arterna ser ut. Även bottenfaunans sammansättning ger en bild av sjöns tillstånd. Efter att ha gjort dessa undersökningar är det lättare att avgöra vilka åtgärder som bör sättas in för att försöka driva sjön tillbaka mot ett mindre näringsrikt tillstånd.- En sedimentprovtagning ger svar på sedimentets sammansättning samt på hur stort fosforförrådet är och vilka fraktioner av fosfor som ingår. Detta är värdefull information inför ett åtgärdsprogram. Genom att göra analyser på flera nivåer i sedimentet kan man fastställa hur djupt ner de höga fosforhalterna finns.- Inventering/enkät som undersöker hur mycket av kantzonerna som anlades efter 1991års åtgärdsplan som finns kvar idag? Ungefär 50 % av de föreslagna arealerna anlades efter 1991 års utredning. Förnyade insatser för anläggning av ytterligare kantzoner och våtmarker inom Landsjöns tillrinningsområde kan minska läckaget av fosfor till sjön.- Utvärdering av fisket i Landsjön idag. Både det yrkesmässiga och fritidsfisket kan ha stora effekter på fiskbeståndet i Landsjön. Utforma en fiskevårdsplan för Landsjön
Grundvatten i Blekinge övervakning av brunnar och källor by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 2008 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Normalisering & psykoterapi : trender inom omsorgerna by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 1995 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Uppsats, magisterkurs i socialt arbete 61-80 p. Syftet var att belysa normaliseringsprincipens historia inom omsorgsverksamhet, samt att redogöra för de senaste inläggen vad gäller den utvecklingsstördes känslomässiga utveckling, där psykoterapi numera lyfts fram som ett möjligt komplement i behandlingsarbetet. Metoden var litteraturstudier. Slutsatsen är att det finns en konflikt om omsorgsarbetet, konflikten mellan samhällsperspektivet med normalisering som mål och det psykodynamiska perspektivet med en förståelse för den känslomässiga utvecklingen som mål
Tillsammans är vi starka : elevers upplevelser av gruppklimatet under en gruppstärkande process by Ann-Christin Anttila( Book )

1 edition published in 2000 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2002-2004 : treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 2006 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogramutarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillståndoch förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår.I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 2002-2004. Detta är dentredje och sista treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län då inga provertagits efter 2004. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länetsgrundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (ivissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för deäldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna varalite missvisande. Försurning -alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning (Tabell I). Påverkan är påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande. Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkaliniteten tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå. NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve (Tabell I). Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter hartäkterna i Holsby och Vrigstad och nitrathalten utgör här en påtaglig påverkan. RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan ochsulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet ochdärmed halter i vattnet. Finnanäs, Gislaved, Holsby och Ljusseveka har förmodligen anaerobtvatten på grund av måttligt hög- eller låg redoxpotential (Tabell I). Vatten med lågredoxpotential kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerandejärnhaltig mineral. Detta vatten kräver alltid behandling för hög järnhalt. Vatten med måttligthög redoxpotential kan ibland behöva rena från mangan. Reningen sker genom luftningoch filtrering. Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter. Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligastekvalitetsproblem för grundvatten i Sverige. Övriga sex täkter har en hög redoxpotential och vattnet kan normalt distribueras utan större behandling. Metaller -arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999), tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik (Tabell II). Halten av metaller ide provade vattentäkterna varierar huvudsakligen mellan mycket låg halt till låg halt. Endaundantaget är halten av zink i Svenarum, vilken är måttlig. Vid försurning finns en risk förförhöjda zinkhalter i grundvattnet och vid en jämförelse mellan zink (Tabell II) och alkalinitet(Tabell I) kan ett tydligt samband för Svenarum ses. Ingen av de bedömda metallernaförekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som intebedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd iflera vattentäkter. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden och dessa täkterär starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas uroch kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan
Kalkningar i Eksjö kommun 2000-2002 : måluppfyllelse och effekter : en rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 2003 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

I stort sett har de genomförda kalkningsåtgärderna givit så goda resultat att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. Inom åtgärdsområdena finns dock delmål som ännu inte nåtts. I rapporten särredovisas varje åtgärdsområde, måluppfyllelsen, de delmål som uppnåtts och de som inte har det samt förslag på förändringar/åtgärder
Friskvård för anställda inom primärvården i västra Östergötland : riktat mot fysisk träning/motion samt stöd för rökavvänjning och viktreduktion by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 2004 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Patientupplevelser av skyddsisolering by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 1990 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Metaller i Storån : tillstånd, trender och transporter by Maria Carlsson( Book )

2 editions published in 2004 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Storån som är Bolmens största tillflöde är hårt belastad av olika tungmetaller. Det går en tydlig gräns för var den mänskliga (antropogena) påverkan börjar få betydelse. Uppströms Hilllerstorp är halterna av metaller låga och är i nivå med de naturliga bakgrundshalterna i området. Från området runt Hillerstorp sker det första stora tillskottet av metaller av antropogent ursprung. Ytterligare tillskott sker sedan från trakten kring Marås via Lillån från Hästhultasjön, Lillån (Havridaån) som avvattnar Bredaryd, Lanna och Kulltorp samt från trakten kring Forsheda. Inom avrinningsområdet finns flera metallindustrier, även om antalet minskat. Det finns även deponier och läckage från dessa i kombination med utsläpp från industrier påverkar vattenkvaliteten i Storåns avrinningsområde. De kända utsläppen till vatten från industrierna i området är dock små (Länsstyrelsen 2000). Utsläppen av metaller har minskat under de senaste 10-15 åren, men problemen med höga metallhalter i vattensystemet har inte minskat. Orsaken till detta är att det finns flera förorenade mark- och vattenområden inom avrinningsområdet. Mätningar av vattenkvaliteten görs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen (SRK) i Lagan. I en tidigare rapport från 2000 konstateras att metallbelastningen är stor, framförallt i Storåns nedre delar, men att källorna inte alltid är kända. Fem områden pekas ut som särskilt viktiga att undersöka närmare; Kvarnasjön, dagvattendike i Hillerstorp, Helvetesbäcken och Hästhultasjön, tilloppsdiken till Storån i Forsheda och Lillån (Havridaån) i Bredaryd (Länsstyrelsen 2000). Ett projekt startade 2002 i syfte att kartlägga metallpåverkan från olika delar i avrinningsområdet. Projektet är ett samarbete mellan Gnosjö och Värnamo kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektets syfte är att förbättra vattenkvaliteten i Storån i enlighet med miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" samt "Giftfri miljö". Projektet har finansierats via bidrag från Naturvårdsverkets rambidrag för utredning av förorenade områden kompletterat med kommunala medel. Följande delmoment har ingått i projektet: - Ett utökat kontrollprogram för metaller i vatten har löpt under 2002-2003. Nätet av provpunkter har gjorts finmaskigare i syfte att ringa in förorenade områden. Dessutom har sedimentundersökningar, metaller i vattenmossa och fisk undersökts.- Fiskhälsa och -kondition har undersökts på flera platser i Storån.- Inventering och kartläggning av misstänkta förorenade områden har genomförts av Gnosjö och Värnamo kommuner. Resultat redovisas i en separat rapport (Sandell, Melle och Martinsson 2003). Av de undersökta metallerna är påverkan störst av koppar, krom, nickel och zink. Halterna av koppar, krom och zink i vatten och sediment visar inte några tydliga tecken på att minska. Däremot minskar transporten av nickel, kadmium och bly till Bolmen samtidigt som även halterna i ytsedimenten i Bolmen minskar. Fisken innehåller inga hälsofarliga halter av bly, kvicksilver eller kadmium enligt livsmedelsverkets gränsvärden. Halterna är dock förhöjda vad gäller koppar, krom, nickel och zink, men för dessa ämnen saknas gränsvärden. Utvärderingen av metallhalterna i Storån är uppdelat i två referensområden och fem områden med stor mänsklig påverkan
Vad kan keramiken göra? : [ett examensarbete i arkitektur] by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 2003 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Arbetsledaransvar vid rehabilitering : problematiken med den psykosociala arbetsmiljön och sjukskrivningar by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 1990 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Uppsats, hälso- och sjukvårdsadministration, 21-40 poäng. Syftet är att beskriva den nuvarande rehabiliteringsverksamheten för anställda vid Regionsjukhuset i Örebro. Man vände sig till personalansvariga på olika nivåer vid Örebro läns landsting, fackliga organisationer, företagshälsovården och försäkringskassan. Den offentliga sektorn måste för att uppnå högre effektivitet och produktivitet se över sin verksamhet. Som ett led i detta måste man komma tillrätta med dålig arbetsmiljö och hög sjukfrånvaro. Dagens rehabiliteringsåtgärder, t ex personliga tjänster och "ryggskolan" har kostat mycket pengar, men ändå inte följts upp
Tidans avrinningsområde : naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län 2005 by Maria Carlsson( Book )

2 editions published in 2005 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Detta är en avrapportering av Projekt Naturvärdesbedömning Väst som innefattar en naturvärdesbedömning av större vattendrag i Lagans, Nissans och Tidans avrinningsområden. De kommuner som ingår är Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Mullsjö, Vaggeryd och Värnamo. Dessutom ingår några länsgemensamma vattendrag i Hylte, Tidaholm, Tranemo och Ulricehamns kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verk-tyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda vattendragen. Hösten 2002 startades projektet Naturvärdesbedömning Väst upp av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsens egeninsats har utgjort drygt hälften av finansieringen. Övriga insatser har i huvudsak kommit från berörda kommuner och vattenvårdsförbund, Vägver ket region sydöst, medel från regleringsfonderna Furen-Flåren och Bolmen, fiskeavgiftsmedel samt, för 1 vattendrag, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektet har genom förts inom ramen för miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket). System Aqua innefattar bedömning av vattendragens naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. Att lokalisera nyckelbiotoper (Meddelande 1996:34) i anslutning till vattendragen har även varit en viktig del av arbetet. Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 5 rapporter:Lagans avrinningsområde (Meddelande 2005:15) Bolmens tillflöden (Meddelande 2005:16) Tidan (Meddelande 2005:17) Nissans nedre avrinningsområde (Meddelande 2005:18) Nissans övre avrinningsområde (Meddelande 2005:19)Till ovanstående rapporter hör även ett kartunderlag med samma indelning. Kartunderlaget finns även i digital form (shape-skikt). All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access). Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen och nyckelbiotoperna innefattar Projekt Naturvärdesbedömning Väst en biotopkartering av cirka 70 mil vattendrag. Delar av inventeringsresultaten presenteras i biotopkarteringsrapporter
Mekanisering av målarverkstaden hos ABB Transformers AB by Maria Carlsson( Book )

1 edition published in 1990 in Swedish and held by 1 WorldCat member library worldwide

Statistisk utvärdering av vattenkvalitet i sjöar och vattendrag ingående i Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt by Maria Carlsson( )

1 edition published in 2012 in Swedish and held by 0 WorldCat member libraries worldwide

Trendsjöar och trendvattendrag är en viktig del i den nationella övervakning av sjöar och vattendrag som finansieras av Naturvårdsverket. Dessa vatten har oftast långa tidsserier och övervakas med hög frekvens och med många både kemiska och biologiska parametrar. Vattnen skall ligga i områden som är opåverkade av punktkällor och skall kunna användas för att följa långsiktiga trender i miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. För att förstärka denna övervakning har många län inom den regionala miljöövervakningen sedan länge kompletterat det nationella programmet med fler sjöar och vattendrag för att öka möjligheten till miljömålsbedömningar på regional nivå. 2009 startades två gemensamma delprogram för att samordna och utveckla den delen av övervakningen som länen bedriver, i linje med vattendirektivets krav. Vattenkvalitet i sjöar (tidsserier) samordnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vattenkvalitet i vattendrag (tidsserier) samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Delprogrammen kommer att utgöra en del av den kontrollerande övervakningen för Södra Östersjön och Västerhavets vatten-distrikt. Är den övervakning som i dag bedrivs av länen upplagd på ett som sätt som gör att resultaten kan ge svar på de frågor som är syftet med prov-tagningarna? Hur långa tidsserier krävs för att upptäcka statistiskt säkra trender och hur många vatten behöver övervakas? Denna typ av frågor, som bäst besvaras med hjälp av statistik, är viktiga för att kunna utveckla över-vakningen vidare. För att få svar på dem har ett uppdrag givits till statistisk expertis på Naturhistoriska riksmuseet för en gedigen genomgång av ett stort datamaterial från sjöar och vattendrag som ingår i programmet
Fiskevårdsplan Fegen 2004 by Leif Thörne( )

1 edition published in 2004 in Swedish and held by 0 WorldCat member libraries worldwide

Fiskevårdsplan Fegen 2004 är en rapport som utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län, men arbetet har skett i samverkan med Fegens fiskevårdsområdesförening och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län. Fiskevårdsplanen innehåller översiktliga beskrivningar av naturförhållandena i Fegenområdet med avseende på hydrologi, geologi, och markanvändning samt det växt- och djurliv som karakteriserar sjön Fegen. Fegens vattenkemiska förhållanden idag såväl som under de senaste decennierna sammanfattas i ett särskilt avsnitt, liksom den påverkan som sjön utsätts för genom vattenreglering, försurning, näringsläckage m m. När det gäller djurlivet har störst vikt lagts vid att beskriva sjöns fisksamhälle och de fiskeribiologiska undersökningar som under årens lopp utförts i Fegen. Fegens fiskfauna är artrik med bland annat sik, siklöja (höstlekande) och gös, men det är förekomsten av vårsiklöja som placerat in Fegen på den fiskeribiologiska världskartan som en av fyra sjöar i världen där arten förekommer. I olika sammanhang har flera undersökningar utförts i Fegen med inriktning mot de arterna av siklöja, men trots detta finns det fortfarande stora kunskapsbrister när det gäller vårsiklöjans biologi och status i sjön. Som ett led i utarbetandet av den nu aktuella fiskevårdsplanen utfördes under sommaren 2003 ett omfattande nätprovfiske i Fegen. Resultatet av provfisket redovisas i rapporten liksom jämförelser med de äldre undersökningar som finns att tillgå. Genom provfisken erhålls uppgifter på fiskbestånd, artsammansättning, åldersstruktur, konkurrensförhållanden med mera i en sjö. För att kunna göra en bedömning av det uttag av fisk som sker krävs däremot fångststatistik, skattningar och beräkningar av den samlade fångsten från olika kategorier fiskande i en sjö. Genom en enkätundersökning som riktade sig dels till Fegens fiskerättsägare dels till fiskekortköpare av olika kategorier efterfrågades fångstuppgifter, antal fisketillfällen, redskapstyper med mera, för att beräkna det totala uttaget av fisk som gjordes under 2003. Med utgångspunkt från enkätsvaren har en skattning av fångstuttaget fördelat på olika arter, fiskesätt med mera gjorts. I Fegen liksom i ett stort antal andra sjöar har människan satt ut fisk av såväl sedan tidigare förekommande arter som introducerat nya arter. Genom utsättningarna har människan därigenom delvis förändrat strukturen och sammansättningen på sjöns fisksamhälle. Uppgifter om kända utsättningar av fisk i Fegen finns sammanfattade i ett särskilt avsnitt. Förutom att beskriva Fegens fisksamhälle idag syftar fiskevårdsplanen även till att vara ett underlag till fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med att utveckla ett långsiktigt och ekologiskt hållbart fiske för såväl fiskerättsägare som den fiskekortsköpande allmänheten. Fiskevårdsplanen utmynnar därför i ett antal förslag till åtgärder som kan/bör genomföras i Fegen eller dess närmiljö för att förverkliga de mål för fiskevårdsarbetet som formulerats. Fiskevårdsplanen är även tänkt att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet med den skötselplan för Fegens naturvårdsområde och den bevarandeplan, som följer med utpekandet av Fegen som ett Natura 2000-område, som skall göras
Undervattensväxter i Södra Vixen och Norra Vixen - Basinventering och eftersök enligt åtgärdsprogram för hotade arter by Maria Carlsson( )

1 edition published in 2009 in Swedish and held by 0 WorldCat member libraries worldwide

Länsstyrelsen i Jönköpings län har gett Calluna AB i uppdrag att inventera undervattensväxter i Södra och Norra Vixen. I uppdraget ingick särskilt eftersök av sjönajas och styvnate i Södra Vixen och uddslinke i Norra Vixen, men Södra Vixen skulle också basinventeras eftersom det är ett Natura 2000 område. I Södra Vixen påträffades tre rödlistade vattenväxter. Sjöhjortron fanns i stora delar av sjön i mycket riklig mängd. Sjöhjortron indikerar klart och näringsfattigt vatten. Dessutom fanns det rikligt med bandnate på stora områden vilket också indikerar klart vatten och höga naturvärden. Sjönajas påträffades endast på en lokal utanför Vixenstugan och ganska glest. Det gällde både 2007 och 2008. Ingen styvnate kunde hittas, trots noggrant eftersök. I Norra Vixen påträffades ett enda kollapsat exemplar av uddslinke i Stora Notviken. Styvnate bedöms ha dålig bevarandestatus, medan sjöhjortron, bandnate och även sjönajas bedöms ha gynnsam bevarandestatus i Södra Vixen. Dock skulle alla arterna gynnas av ett aktivt arbete för att minska risken för övergödning av sjön. Uddslinke bedöms ha en dålig bevarandestatus i Norra Vixen och även här är det önskvärt med åtgärder mot övergödning och även mot alltför humusrikt brunt vatten. Vid basinventeringen av Södra Vixen hittades hela 28 arter av flytblads- och undervattensväxter, vilket är mycket artrikt och ovanligt högt för svenska sjöar. Artsammansättning och maximal djuputbredning motiverar att Södra Vixens makrofyter bedöms ha en hög ekologisk status
Strandnära boende: metod för nyansering av strändernas skyddsvärden by Maria Carlsson( )

1 edition published in 2005 in Swedish and held by 0 WorldCat member libraries worldwide

Strandskyddsområdet ut i vattnet är generellt sett dåligt undersökt. För framtagandet av metodiken har data samlats in i fält. Data som samlats in här har gett värdefull information för beskrivning och bedömning av naturvärden. Landstrandzonens naturvärden kan däremot bedömas utifrån redan insamlade data som finns på Länsstyrelsen i form av inventeringar och kartmaterial. Den befintliga informationen om landstranden var omfattande och den kompletterande fältkontrollen har inte givit speciellt mycket extra information. Beroende på tillgängligt underlag kan man dock välja att inventera landstranden i fält. Bedömningen av allemansrättslig tillgänglighet av närmiljö och omgivning kan göras utifrån kartmaterial. Däremot måste bedömningen av sjöstrandens lämplighet för bad baseras på data från fältbesök eftersom bottensubstrat inte går att urskilja med hjälp av kartmaterial. Om man vill ha en mer sammanhängande bild över allemansrättslig tillgänglighet både inom och utanför strandskyddszonen kan metoden från Regionplane- och trafikkontoret (2001) tillämpas. Föreliggande rapport redovisar metoderna som använts i delprojekt A "Nyansering av strändernas skyddsvärden". Delprojektet består av tre delar. I den första delen beskrivs metoden som använts för att inventera och differentiera naturvärden inom och i anslutning till strandskyddat område. Metoden bygger till största delen på metoden för biotopkartering av sjöstränder som kombinerar digitala kartdata med fältkontroller av både land- och vattenområdet (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000). Materialet från biotopkarteringen används sedan för att beskriva naturmiljöerna i och runt sjön. Utifrån dessa data kan man också på olika sätt klassa naturlighet eller exploateringsgrad för hela eller delar av sjön. Klassningssystemet har fem klasser för att efterlikna Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) och bedömningssystemet i System Aqua (Naturvårdsverket 2001). Den andra delen behandlar allemansrättsliga värden och består av en bedömning av allemansrättslig tillgänglighet och lämplighet av området inom strandskyddszonen. Tillgängligheten har klassats i fyra klasser där den lägsta klassen utgörs av exploaterad mark (spärrat för allmänheten) och där den högsta klassen omfattas av anordningar för friluftslivet. Klassningen har gjorts genom kartstudier och vid behov har justeringar gjorts vid fältbesöken. Bedömningen av sjöstrandens lämplighet för bad baseras på bottensubstrat och vegetation och har gjorts i samband med fältbesök. I samband med fältbesöken har allemansrättsliga objekt (till exempel fågeltorn, vandringsleder och grillplatser) runt sjön kartlagts. De allemansrättsliga objekten har kompletterats med hjälp av en enkät. Enkäten har gått ut till berörda intressenter såsom kommunerna och ideella föreningar som till exempel Friluftsfrämjandet och fiskevårdsområdesföreningar. Översvämningsrisken har aktualiserats genom de senaste somrarnas översvämningar, 2003 i de östra länsdelarna och 2004 i västra delen av länet. I delprojektets tredje del analyseras risken för översvämning inom strandskyddsområdet baserat på vattenstånd vid 10-, 50- och 100-årsflöden. Analysen görs med hjälp av GIS-verktyg och baseras på nederbördsdata och digitala höjdkurvor. Höglandskommunerna har valt ut ett antal sjöar där metodiken testats. Resultatet från inventeringen redovisas i en resultatrapport med tillhörande kartor, en delrapport per kommun. Varje delrapport innehåller kommunens sjöar samt en jämförelse mellan sjöarna. Den här rapporten redogör för metodiken
 
moreShow More Titles
fewerShow Fewer Titles
Audience Level
0
Audience Level
1
  Kids General Special  
Audience level: 0.94 (from 0.87 for Vetandets ... to 0.97 for Intranäta ...)

Languages